Adjö, SåAttSäga
FLYG I FRID.Senaste nytt: Nu är SAS verkligen på fallrepet, ett steg från avgrundskanten. Pilotfacket lämnade ett bud vid midnatt som inte är i närheten av ledningens krav på lönesänkningar. SAS kan gå i graven redan under måndagen.
Det är konstigt med sådana här företag, som liksom alltid funnits. SAS är en del av den svenska folksjälen, lite som Ikea, Volvo och Saab. Och så försvinner de bara. Konstigt. Det flerstatligt (Danmark, Norge och Sverige) ägda SAS (Scandinavian Airlines) började flyga redan 1946, över ett Europa i ruiner och även över Atlanten till New York. Den dygnslånga resan över Atlanten gick från Stockholm via Köpenhamn, Prestwick och Newfoundland till LaGuardia Airport. Där kan man snacka om flygresa! SAS tog oss frusna skandinaver ned till värmen på Mallorca, charterturism som det kom att kallas. Först med propellerplan men från början av 1960-talet också med jetplan. Sedan kom en massa lågprisföretag och krånglade till det, som Spies och nu för tiden Ryan Air. Tidigare, från 1951, hade SAS faktiskt monopol på all internationell flygtrafik som utgick från Skandinavien. Då var det förstås mycket lättare att få ekonomin att gå ihop.
Lite nostalgisk är jag kanske när det gäller den kommande nedläggningen av SAS, men det är mest på grund av att det just alltid funnits under hela mitt liv. Men, ärligt talat, jag känner ingen större saknad. Jag flyger i dag med vilket flygbolag som helst som ger mig ett bra pris och skiter uppriktigt i om det är ett privatföretag från England, Norge eller Thailand. Så flyg i frid, SAS!