Family Guy at Anchor
SLUT SOM ARTIST.Undrar om det var sista gången jag såg honom vid liv. Skötaren är sämre än någonsin. När vi lämnar puben vid S:t Eriksplan är han helt slut efter bara 300 meters långsam promenad och tvingas vila på en parkbänk i Vasaparken. Hans stora mage häver sig tungt och man kan riktigt se genom T-shirten hur hjärtat slår som en stångjärnshammare, snabbt och hårt. På väg mot hårdrockspuben The Anchor på Sveavägen stannar vi upp var 150:e meter, så han får stå och hämta andan och ge det rusande hjärtat en chans att lugna ned sig.
Skötaren är fetare än någonsin, i sämre kondition är någonsin och mer lik den tecknade Peter Griffin/Family Guy än någonsin. Han rörde sig inte alls förra sommaren, förklarar han och hänvisar till en depression som han hade då. Skötaren har dessutom diabetes, lider av högt blodtryck och gikt och har dessutom svår sömnapné. Som om det inte vore nog att han tvingas släpa omkring på 135 kilo och se ut som Peter Griffin.
Tyvärr har min vän – på besök i Stockholm med kompisen Behandlingsassistenten som tidigare vägde över 150 kilo men som genomgått någon slags bypass-operation av magsäcken och nu gått ned 50 kilo och dessutom stavgår en timme om dan, enligt egen uppgift – ingen motivation att ändra sin tragiska livsstil. Han säger att han försökt, och att många andra har försökt, att ta tag i viktproblemet. Utan framgång. Det känns som om han gett upp.
Jag undrar om det är sista gången jag träffade Skötaren, tänkte jag efter att ha sagt adjö och dragit mig hem till förorten.