Flyr från city
FALLING DOWN, MED MICHAEL DOUGLAS.Härligt att vakna upp i stugan på Väddö i Roslagen. Utanför står de vindpinade tallarna, lövträdens grenar vajar försiktigt i vinden från Ålands hav och de öppna berghällarna glittrar av morgonsolen.
Jag fick nog i går, trött på stressen i tunnelbanan och på trottoarerna, trött på tempot. Insåg att jag inte hade några jobbmöten onsdag–fredag och så hade jag dessutom avsagt mig busspass resten av veckan. Efter att ha hämtat datorn på jobbet tidigt på morgonen satte jag fart ut ur stan.
Förstod verkligen att det var dags. Kände mig urstressad av någon anledning. Och det höll på att sluta med slagsmål. När jag just hade startat min evakueringsresa hamnade jag i trafikproblem i min förort. En bil körde ut framför mig (det var okey, han kom från höger), men sedan låg han och krypkörde och var vid ett par tillfällen redo att svänga höger. Utanför Ica fick jag nog och var på väg att köra om. När jag var i jämnhöjd med bilen så svänger den plötsligt vänster. Jag fick tvärbromsa för att undvika en krock och stannade parallellt med bilen. Då tutar chauffören!
Det var då väl själva fan, tänkte jag, stängde av motorn, drog åt handbromsen, öppnade min bildörr och rusade över till idioten. Jag började skrika åt honom och undra vad fan han höll på med. Han, en hantverkare i min gubbålder, vevade ned sitt fönster och i den ordväxling som uppstod vägrade han erkänna att han gjort något fel. Han påstod att han blinkat (möjligt att han gjorde det samtidigt som han påbörjade svängen men förstås åt helvete för sent), att jag kört för fort (vilket jag så klart inte hade eftersom jag legat bakom den här slamkryparen). Där stod vi och blockerade vägbanan och köerna började öka, liksom vår volym. Han frågade om vi skulle träffas och göra upp om i ett slagsmål. Inga problem, sade jag, men vi kan inte stå här och jag har inte tid just nu. Tror hantverkaren inte var så sugen på att slåss anyhow; han satt ju kvar i bilen under hela ordväxlingen medan jag stod vid hans bil och skrek. Efter några avslutande verbala utfall, så avslutades incidenten. Jag satte mig i min bil och körde vidare.
Snacka om att jag behöver komma från city och stressa av, tänkte jag när jag började lugna ned mig. Det var förstås onödigt av mig att kasta mig ur bilen och gapa. Bilister har blivit skjutna eller knivskurna för samma saker. Stressen och pressen i storstäder kan få folk att go bananas.
Nä, nu ska jag sätta på kaffe efter att ha ätit frukost framför TV:n och gått igenom jobbmailen. En härlig, lugn dag på landet väntar. Ser förresten ut som om det ska bli soligt i dag. Najs.