Gubbliv

Joddlebandet på tyskinspirerade krogen i Chisinau var ganska tråkigt. 

     – Ni kanske vill att orkestern ska spela lite Rammstein, frågade vår servitör. 

     – Sure, svarade jag utan det minsta hopp om att den runde dragspelsgubben, basunkillen och den trötte sångaren på pinnstolen skulle brista ut i hårdrock. 

     Döm om min förvåning när jag en kvart senare kände igen Rammsteins Du hast, som pumpade ut i högtalarna. Och plötsligt vaknade joddelbandet. Sångaren gapade som värsta Ozzy. Den lilla publiken jublade. Och joddlarna följde upp med Amerika – med solo på bastuba. Ombudsmannan och jag var överens om att vi aldrig tidigare blivit så musikaliskt överraskade.