Anrell har blivit religiös
NOLL KOLL ANRELL.När fan blir gammal blir han religiös, sägs det ju. Det samma, med en liten omskrivning, kan sägas om den gamle musik- och sportkrönikören och morgonsoffetyckaren Lasse Anrell. Då blir det så här: När fan blir gammal, så börjar han gilla dansbandsmusik. Fan i det här fallet betyder alltså Mr Anrell himself.
I och för sig har han under lång tid befunnit sig på ett sluttande plan. Hans pladder i TV-soffan tar sig märkliga vägar ibland. Han har skrivit böcker om pelargoner(!). Han har förordat att långgolf ska bli en OS-sport – till skillnad mot Aftonbladets hedervärda konkurrent Mats Olsson i Expressen som tyckte det var för jävligt att enbart tänka på golf som en OS-gren. Den hedervärde och konsekvente rockaren Olsson har aldrig tappat fokus, vare sig det gäller idrott eller musik.
Vaddå dansband? kanske ni undrar. Jo i senaste numret av PRO-pensionären (ja, jag bläddrar igenom den ibland) så skriver Anrell entusiastiskt om senaste CD:n med pensionärsgruppen (sångaren Hasse Carlsson är 70 år) Flamingokvintetten:
Nu anhåller jag vördsamt om tillstånd att hylla en av de stora svenska kulturinstitutionerna. Jag talar självklart om Flamingokvintetten, 56 år. De har gjort ett nytt album och jag är förstummad – ja det enda ord som går att använda är faktiskt hur b-r-a det är. Jag älskar det. Det här är den bästa Flamingo-skivan sedan debuten 1967.
Vem kunde gissa att Anrell har sådan koll på dansbanden? Och vem kunde ana att den nu 63-årige Anrell tappat greppet, också vad gäller musik?