Lingonris i cocktailglas

Hon skulle fyllt 76 i dag, den underbara Monica Zetterlund, om hon inte hade dött efter en lägenhetsbrand 2005. Och så är hon dessutom rykande aktuell i dagarna efter premiären av filmen om hennes liv: ”Monica Z” (den måste jag bara se!).
Monica Zetterlund var en del av min uppväxts soundtrack, från 1961 med ”Sakta vi gå genom stan” och framåt. Det finns så många fina melodier att minnas och så fina texter, skrivna av bland andra Beppe Wolgers, Povel Ramel, Olle Adolphson och HasseåTage: ”Bedårande sommarvals”, ”Att angöra en brygga”, ”Vilsevalsen”, ”Trubbel”, ”Den sista jäntan” och ”Var blev ni av?”
Det var just Tage Danielsson som gjorde den träffande beskrivningen av den vackra Värmlandsflickan som förenade jazz, folklighet, humor och allvar: Ett lingonris som satts i ett cocktailglas. Beskrivningen är tagen från en hyllningsdikt som Tage Danielsson skrev redan 1967 och den är väl värd att läsas en dag som denna:
En nattklubbsdrottning doftande av logar.
Ett lingonris som satts i cocktailglas.
En blond negress från Värmlands huldra skogar.
Monica Zetterlund. En jazzpaschas,
en sång som hejdar sej, till hälften hunnen,
och drar den där när Fröding satt på dass.
En väv av guldbrokad och vadmal spunnen.
Men märk det vemodsdraget över munnen:
ett nordiskt sångardrag, en sorg i rosenjazz.
Undrar om ens Tage hade kunnat få in dina ord på samma rad?
...dött efter en lägenhetsbrand 2005. Och så är hon dessutom rykande aktuell...
Jo-jo
Men det var en jävla fin hyllningsdikt!