Sluta kränka barn

 SLÅSS FÖR DE SVAGA.
Barn i skolor, och till och med på dagis, kränks av andra barn – och vuxna! Det larmade Skolinspektionen om häromdagen. Var sjunde elev i årskurs 5 och 9 säger att vuxna inte reagerar om de får reda på att en elev blivit kränkt eller någon varit elak mot en elev, visar en undersökning i 29 kommuner som Skolinspektionen gjort.
     Att barn är elaka mot varandra har är förstås ingen nyhet, så har det alltid varit. Det minns jag själv av bitter erfarenhet från barndomen. Då snackade man aldrig med någon lärare, eller någon annan vuxen heller för den delen. Man bet ihop. Men i dag är det, eller borde det vara, så annorlunda. Det finns en öppenhet som inte tidigare fanns om dessa problem. Därför är det ruskigt skrämmande att skolans personal inte reagerar när en elev blir trakasserad och att en del till och med själv deltar i mobbandet. Ett barn borde vara okränkbart.
     Skolan måste bli en fredad plats i livet, menar Skolinspektionen. Jag håller med till 100 procent. Men då krävs att vuxna, både i skolan och i övriga samhället, s-e-r och l-y-s-s-n-a-r till barn som far illa – och reagerar!!!
mobbning, kränks, skolan, Skolinspektionen, trakasseri

Allsvenskt i Peking

 NORDAHL, STATY I HÖRNEFORS.
– Vadå? Var Gunnar Nordahl från Västerbotten? Och finns det en staty av honom i Umeå?
     IFK Norrköping-fanset såg ut som ett stort frågetecken när Ombudsmannen och jag tog ett par öl på en pub efter att ha varit på Nya Parken och sett hemmalaget spela 1–1 mot Öster. Fanset trodde att den store Gunnar Nordahl, som står staty utanför fotbollsarenan, var från Norrköping. Och han var svår att övertala, trots att jag talade om att jag själv blivit fotograferad av Gumman bredvid Gunnar Nordahl-statyn som står framför det trista kommunkontoret i hålan Hörnefors i södra delarna av Umeå kommun. De kända fotbollsbröderna Gunnar, Knut och Bertil (som alla var med i laget som tog OS-guld i London 1948) kommer alla från den gamla bruksorten. Fanset såg ändå tvivlande ut. Googla då, föreslog jag. När han googlat färdigt skrek han ut:
     – Vafan, du har rätt! Det här var verkligen häftigt, det ska jag berätta för mina polare.
     Alltid kul att man kan glädja lite yngre fotbollsfans och dessutom bjuda på lite idrottshistoria. Däremot delade vi alla tre fascinationen över den underbara centertanksen Gunnar Nordahl och jämförelser med Zlatan dök upp som ett brev på posten, vem är egentligen Sveriges bäste lirare genom tiderna? Vi höll alla Nordahl snäppet högre än Zlatan. Gunnar Nordahl blev Sveriges första fotbollsproffs när han 1949 skrev på papperen med Milan och flyttade till Italien. Under sin första hela säsong vann han skytteligan med 35 gjorda mål – en bedrift som står sig än i dag. Under sin proffskarriär i Italien 1949–1958 vann Gunnar ”Il Cannoniere” Nordahl skytteligan fem gånger, vilket fortfarande är rekord. Han ingick också i Milans fruktade trio Gre-No-Li (där Gunnar Gren och Nils Liedholm var de två övriga). Två italienska ligatitlar och två cupvinster tog Nordahl hem under Roma-perioden. I IFK Norrköping var han med och spelade hem allsvenskan fyra gånger och vann skytteligan varje år.
     Gårdagens besök i Peking (namnet kommer från kinesiska storstaden Peking, som betyder den norra staden) ingår i den eviga turnén för att besöka klassiska, svenska fotbollsarenor som jag är ute på. Samtidigt får man en smak av alla olika städer och dess nöjesliv, en trevlig sysselsättning att ägna sig åt.
Zlatan, Gunnar Nordahl, IFK Norrköping, Allsvenskan

RIP, Lou Reed

ROCKLEGEND UR TIDEN.
Tråkig nyhet i dag. Lou Reed har hittats död. För hårt lever(!)ne tros ligga bakom. Jag såg honom på Cirkus i Stockholm för sju år sedan, då var han skitdålig och körde bara trista låtar. Men jag minns honom för hans attityd och för de topplåtar han gjort. RIP.
 

Så mycket sämre

 SINGELNOSTALGI FRÅN 1960-TALET.
Tittade, liksom miljontals andra svenskar, på TV4:s ”Så mycket bättre” i går kväll. Tyckte inte det var så mycket bättre faktiskt. Förstod heller inte allt hallå kring Ulf Dagebys version av Du är den ende; den lät bara som ett dåligt plagiat av Lill Lindfors original från 1966. Jag har faktiskt kvar den singeln, och jag älskar den än i dag. Faktum var att min skola hade ett skolutbyte med en tysk klass i slutet av 1960-talet och jag spelade singeln för ett par av de tyska grabbarna. De blev helförtjusta och ville också ha singeln – trots att de förstås inte förstod ett jota eftersom de inte kunde svenska. Så bra var den!
     Klart bäst i går kväll tycker jag Agnes var, med En sån karl – innerligt, kärleksfullt och faktiskt bättre än originalet. Rapparen Ken Ring får också plus för sin svängiga version av Rus. Resten vara bara så mycket sämre.
Lill Lindfors, Så mycket bättre, TV4, Agnes, Ken Ring