Fixarjobb åt dottern

THE OLD PAINTER. (cred: Apartment Therapy)
Tillbringade hela fredagen med att spackla, slipa och grundmåla Dotterns nyinköpta etta i Solna. Enda sättet att få henne att flytta hemifrån i den hopplösa bostadssituationen som råder i Stockholm var att knacka på hos banken och med frugans och min bostadsrätt som pant ta lån. Hon bodde hemma ett par månader efter att ha bott i andra hand i en söderförort, men det funkade inte speciellt bra för varken henne, mig eller Gumman. Men tjejen får förstås betala räntekostnaderna till oss.
     Hursomhelst började vi i går fixa till ettan. Och det känns i gammelkroppen i dag. Jag som lovade mig själv att aldrig mer hålla på med stora hemjobb efter att ha rustat upp villan som vi flyttade in i med småungarna tidigt 90-tal. Men, vad gör man inte för ungarna? Ont i ryggslutet, öm i axlarna, träningsvärk i låren. Och så väntar ett nytt målarpass i dag. Men slipningen är i alla fall klar; den är för j-lig och gör att man snyter damm även dagen efter. Och så snöar (!) det ute. Suck…

 

 FIRAD HOCKEYSPELARE. 
I dag får vi i alla fall fira den kanadensiske hockeylegendaren Gordie Howe, som fyller 84 år. Han spelade i NHL mellan åren 1946 och 1980 och är en av de största lirarna genom tiderna. Den tuffe högerforwarden har förgyllt många hockeyögonblick för mig och miljoner andra hockeyvänner.

Gordie Howe, NHL, hockey

Stavgång på G

GLÖMT SKIDORNA? (cred: Stadium)

Du märker att du blivit gubbe när… man, som jag, i 50 år alltid motionerat genom att idka bollspel – pingis, tennis, badminton och squash – och helt plötsligt säger knäna (och Ortopeden) att det här håller inte längre, du får bara gå eller cykla, varför inte stavgång? Där någonstans drar jag nog gränsen, stavar är inte riktigt min melodi, stavar är för skidåkning är min åsikt.
     Å andra sidan minns jag när en Kompis och jag på 60-talet satt och drack mellanöl en kväll vid porten till vår skola och hånade en ”gubbe” som sprang varv efter varv runt skolområdet, det var något vi aldrig sett förut – utanför idrottsarenorna. Till slut tröttnade Löparen på oss och kom fram och sa att det är nyttigt att jogga och att det kommer att bli framtidens grej. Jojo, tänkte vi och garvade när han återupptog löpningen igen. Kanske man inte garvar åt stavgång heller om några år…

stavgång

Dags för moderatbandy

 GOLF HORROR.
Jaha, nu börjar vissa farbröder i min omgivning snacka om golf igen, nu startar nämligen säsongen snart. Den svenska alltså, en del av farbröderna har redan varit på spanska golfresor flera gånger i vinter. Jag har ett ambivalent förhållande till golf. Och då menar jag långgolf (som alla långgolfspelare blir upprörda över att jag kallar det; för dem heter det enbart golf – och de skiter fullständigt i det som jag kallas kortgolf, ja alltså bangolf).
     Gamla hockeytränaren och numera krönikören och expertkommentatorn Leif Boork föreläste en gång på en konferens på en av mina gamla arbetsplatser och han hånade öppet alla som spelar golf och pekade på de fjantiga skorna som alla golfspelare av någon anledning envisas med att klä sig i. Jag förstod honom till fullo, det är inte för inte som jag och mina kompisar kallade hobbyn för ”moderatbandy”. Men, ändå, jag kan så här när jag själv kommit upp i åren till viss del förstå golfspelarna: de rör sig i det fria, de får lite motion, de har en anledning att åka till södra Spanien under vinterhalvåret, och så är det ju en sysselsättning som har en boll inblandad. Jag har alltid varit intresserad av bollsporter; jag har aktivt spelat och tävlat i både pingis, tennis, badminton och squash.
     Men att kalla golf för ”sport” är jag skeptisk inför. Och att det hamnat som en ny gren i OS är helt obegripligt. Jag håller helt med Expressens Mats Olsson om detta, till skillnad mot Aftonbladets sportkrönikör Lasse Anrell. Men, å andra sidan kanske det är lätt att förstå. Mats Olsson är extremt musikintresserad medan Lasse Anrell mer är inne på blommor och har dessutom skrivit en bok om pelargonier. Say no more.

 

ROCKHISTORIA.
I dag, fast 1958, spelar Eddie Cochran in "Summertime Blues". Värt att uppmärksammas!

Boork, Mats Olsson, Lasse Anrell, OS, golf

Begravd utan biljett

 SLÄKTING TILL INGEMAR?

Okey, det blev ingen fjällresa i år, ingen skidåkning, ingen vintersport överhuvudtaget. Pajade knän sätter stopp för utförsåkningen, men det finns inget försvar för den missade längdåkningen. Vad ska jag säga? Det går inte att alltid ligga på topp. Och några fler vintrar har jag säkert på mig innan jag ligger där, begravd under två meter snö och utan ens en biobiljett som visar fjällräddarna var jag befinner mig (som ripjägaren Ewert Stenmark råkade ut för 1955 i Tärnafjällen, räddad efter åtta dygn begravd i snö).

Ingemar Stenmark