Folket och populismen

 INVANDRING OCH SD.
S och M stramar nu åt sin invandringspolitik. Från demokratisk synpunkt innebär det faktiskt att populism stärker demokratin, skriver i dag Nils Lundgreni en kolumn på ledarsidan i Göteborgs-Posten.
     Jo, man får tänka några varv extra innan polletten rinner ned. Men visst har han rätt, den gamle nationalekonomen. Populism behandlas ju som ett fult ord, framförallt är det en etikett som politiska eliten sätter på politik som stöds av vanliga medborgare – men som denna elit inte tycker om. Populism är också för mig, av inlärd gammal vana, ett fult ord.
     Men vad är populism egentligen? Jo, det är egentligen folkvilja. Alltså åsikter som folket framför men som de styrande politikerna inte gillar och därför anser vara odemokratiska.
     Ta just massinvandringen till Sverige och Västeuropa som exempel. Den ogillas av en stor del av medborgarna enligt alla opinionsundersökningar. Och invandringsmotståndare vill rösta på partier som tydligt går emot invandring. Då har det i Sverige, liksom i många andra västeuropeiska länder, bara funnits så kallade populistiska partier att rösta på, i vårt fall Sverigedemokraterna.
     Hade de etablerade partierna i tid i stället lyssnat på folkviljan och skärpt invandringen och förbättrat integrationen så hade vi i dag inte suttit med högerpartiet SD med brun bakgrund och tvivelaktiga företrädare som – utöver invandringsfrågan – erbjuder en högerpolitik som verkligen inte gagnar oss vanliga människor. Läxan är alltså: Lyssna på folket, ni som ska företräda oss i Riksdagen!
Folkets vilja, invandring, populism, lyssna politiker!

Fjällbrynt Haninge

 NORRLÄNDSKT SMÖR.
Men vad f-n, får Norrland inte behålla något? Det räcker tydligen inte med att malmen, skogen och den mesta delen av vindkraften skyfflas söderut. Nu har besked kommit om att tillverkningen av delikatesspålägget messmör ska flyttas från ”messmörets huvudstad” Östersund till – Haninge utanför Stockholm.
     Fjällbrynt Haninge? Finns inga fjäll kring Tjockhult vad jag vet. Men kanske jag missat något. Minns när Modernryckte upp mig från barndomens Lycksele – även kallat ”Lapp-Stockholm” eftersom det var Lapplands största stad (den andra staden heter Kiruna) på den tiden när det inte fanns kommuner – och vi flyttade till hålan Vargön utanför Vänersborg. Vargön var då, på 1960-talet Sveriges skitigaste håla. Hursomhelst såg Modern på kartan att det fanns ett fjäll i Dalsland, vid namn Kroppefjäll. Detta skulle minsann undersökas, så vi bilade till landskapet längs västra Vänerns stränder. Inte såg vi något hotell, så till slut stannade vi vid en bondgård, såg en bonde på gårdsplanen som vi gick och frågade var det där Kroppefjäll finns någonstans.
     – Ni står på det nu, muttrade han på sjungande dalsländska.
     Ridå. En kulle, eller i bästa fall en försiktig bergskedja, är mer det sanna namnet. Kroppefjäll? Jo, pyttsan.
     Haningebrynt får de väl nu döpa om messmöret till.
Norrland, skitig håla, Haninge, fjäll, messmör

Klyftorna ökar

  LÄNKAT SAMHÄLLE.
Sverige blir mer och mer ojämlikt. Från att ha varit världens mest jämlika land vad gäller inkomstskillnader har vi i dag sjunkit ned på en plats utanför topp 10. Vi är dessutom sämst i Norden! Under veckan har det kommit flera alarmerande rapporter, som borde ha uppmärksammats mer:
     • 2016 hade de 50 direktörerna på de svenska storföretag som ingår i LO:s årliga genomgång ”Makteliten” en genomsnittlig årsinkomst motsvarande 55 industriarbetslöner. Inkomstskillnaderna är de största sedan LO började med studierna för 66 (!) år sedan. (Expressen)
     • Rekordmånga ansökte under 2017 om skuldsanering hos Kronofogden: 19 000 personer. Men trots att fler nu begär hjälp med att reda upp sin ekonomi är svenskarnas skuld större än någonsin. (TT)
     • Andelen svenskar som har en inkomst under EU:s gräns för risk för fattigdom har ökat. 2008 rörde det sig om 13 procent. 2017 var andelen 16 procent. Statistiken visar också att 7 procent av svenskarna har en låg disponibel inkomst trots att de arbetar, vanligast är detta bland yngre ensamstående med barn samt utrikes födda. (DN)
     Det här är förstås en mycket oroande utveckling. Jag tycker vi måste bli bättre på att ta hand om de resurssvagare och inte fortsätta gynna de redan rika med horribla lönenivåer och en kapitalskatt som är lägre än skatten på arbete.
     En kedja är inte starkare än dess svagaste länk, heter talesättet. Och denna kedja är ju det gemensamma samhälle som vi lever i.
mer ojämlikt, Sverige rasar, fattigdom ökar

Onaturliga övervinster

 MONEY FOR NOTHING.
Klart övervinsterna som de privata bolagen tar ut i skola och vård ska stoppas! Regeringens och V:s förslag på detta nu i veckan bemöttes som väntat av ett ramaskri från landets tyckare i de borgerliga tidningarna, lobbygrupper på högerkanten, företagarna själva, Alliansen och SD.
   Den massiva propagandan kan vara svår att värja sig mot. Men man ska inte acceptera att de privata vårdföretagens intrång inom det offentliga är ett normaltillstånd, snarare hoppas man att detta tokliberala initiativ är en snabbt övergående parentes inom det svenska samhället. Hade reglerna som regeringen och V nu föreslår redan gällt skulle de övervinster på 4,7 miljarder som plockades ut bara under 2016 räcka till att anställa exempelvis 8 000 gymnasielärare.
   Jag skulle i dag skämmas för att kalla mig liberal, centerpartist, moderat, kristdemokrat eller sverigedemokrat. De vill ju att Sverige ska vara det enda landet i världen där aktiebolag kan bedriva offentlig finansierad skolverksamhet med fri vinstutdelning. Jag, däremot, vill inte medverka till att göra några aktieägare rikare utan jag vill att mina skattepengar ska användas till att göra vårt samhälle bättre inom områden som skola, vård och äldreomsorg.
   Och nu vill jag f-n inte ha repliker med argument hämtade från tokliberala propagandatankesmedjor. Tro mig, jag har sakliga argument mot dessa hjärnspöken. Håll det enkelt: Vill du finansiera aktieägare eller vill du finansiera vård och omsorg?
PRIVATA VÅRDFÖRETAG, MINA SKATTEPENGAR, BORGERLIG PROPAGANDA