Idiothögt blodtryck

 

 ANSTRÄNGT HJÄRTA.
Sköterskan nummer 1 såg orolig ut när hon vid niotiden på fredagsmorgonen kollade på sin skärm för att se resultatet av min ett dygn långa blodtrycksmätning (fastspänd på vänster överarm med provtagning en gång i halvtimme under dagen och en gång i timmen på natten).
   – Du har jättehöga värden, det här ser inte bra ut.
   Hon skrev ut svaret och gav till mig. Jag hade ett snittvärde på 204/107, med toppar på över 240 på övertrycket och 140 på undertrycket. 140/90 är ett övre gränsvärde på var man bör ligga, förklarade hon. När det ligger på 160/105 måste det åtgärdas och du ligger ju mycket högre.
   – Stroke eller infarkt, sade hon med något olycksbådande i rösten när jag frågat vad det höga blodtrycket kan leda till. Vi måste se till att höja ditt värde snabbt, tillade hon och skyndade för att hitta min Husläkare någonstans där i vårdcentralens korridorer.
   – Han hade inte tid, sade hon när hon kom tillbaka. Vi måste fixa det här, jag tänker inte låta dig gå omkring över helgen utan att en läkare kollar på detta. I värsta fall får du ta dig till S:t Görans sjukhus. Men, jag ska kolla om Akutläkaren har tid.
   Jo, Akutläkaren hade tid, klockan 11.30. Gick hemåt och ringde Gumman på vägen, som blev lite stressad och ville följa med på läkarbesöket (”Du säger ju aldrig vad läkarna säger”). Akutläkaren tog nya manuella mätningar på mitt blodtryck. Denna gång hade värdena gått ned, visserligen höga, men inte så dramatiska. Hon skickade mig till Sköterskan nummer 2, som skulle ta blodtrycket igen, en annan variant vad jag förstår. Jag började känna att mina armar blev väl uppumpade. Resultatet var väl ungefär som de tidigare.
   Tillbaka till Akutläkaren som skrev ut en blodtryckssänkande medicin åt mig men bad mig vänta med medicineringen till lördagen. Först skulle jag återkomma för ny blodtrycksmätning klockan 14.45 samma dag. Jaha, då var det dags för Sköterskan nummer 3.
   – Du har ju bättre värden än jag, log hon när hon kollade resultatet: 138/87.
   En dramatisk dag. Från risk för dödsfall till hyfsat frisk, eller lite sjuk – beroende på hur man vill se det. Men nu har jag tagit ut medicinen i alla fall och den lär jag måste ta. Annars får jag väl både Gumman och Akutläkaren på mig.
SKY HIGH, BLODTRYCK, STROKE, INFARKT, HYFSAT FRISK, PUMPADE ARMAR

Onaturliga övervinster

 MONEY FOR NOTHING.
Klart övervinsterna som de privata bolagen tar ut i skola och vård ska stoppas! Regeringens och V:s förslag på detta nu i veckan bemöttes som väntat av ett ramaskri från landets tyckare i de borgerliga tidningarna, lobbygrupper på högerkanten, företagarna själva, Alliansen och SD.
   Den massiva propagandan kan vara svår att värja sig mot. Men man ska inte acceptera att de privata vårdföretagens intrång inom det offentliga är ett normaltillstånd, snarare hoppas man att detta tokliberala initiativ är en snabbt övergående parentes inom det svenska samhället. Hade reglerna som regeringen och V nu föreslår redan gällt skulle de övervinster på 4,7 miljarder som plockades ut bara under 2016 räcka till att anställa exempelvis 8 000 gymnasielärare.
   Jag skulle i dag skämmas för att kalla mig liberal, centerpartist, moderat, kristdemokrat eller sverigedemokrat. De vill ju att Sverige ska vara det enda landet i världen där aktiebolag kan bedriva offentlig finansierad skolverksamhet med fri vinstutdelning. Jag, däremot, vill inte medverka till att göra några aktieägare rikare utan jag vill att mina skattepengar ska användas till att göra vårt samhälle bättre inom områden som skola, vård och äldreomsorg.
   Och nu vill jag f-n inte ha repliker med argument hämtade från tokliberala propagandatankesmedjor. Tro mig, jag har sakliga argument mot dessa hjärnspöken. Håll det enkelt: Vill du finansiera aktieägare eller vill du finansiera vård och omsorg?
PRIVATA VÅRDFÖRETAG, MINA SKATTEPENGAR, BORGERLIG PROPAGANDA

Från cancer till Shaun the sheep

 KRULL PÅ SKALLEN.
– Äntligen är det jävla canceråret över!
     Gumman skräder inte orden. Hon är tillbaka i livet efter ett halvårs behandling. Det har varit cellgifter, strålning, trötthet, smärtor, oändliga turer fram och tillbaka till Karolinska Solna, tårar, dödsångest, uppgivenhet, utmattning.
     Men nu är Gumman tillbaka. Cancerdoktorn gav klartecken för ett tag sedan. Alla tecken på tumörer är borta. Uppföljningsmöte sker nu i mitten av januari, men inget tyder på att prognosen inte fortsätter att vara god.
     Gumman har börjat få tillbaka håret. Krulligt och mjukt på huvudet, lite glesa testar på musen. Hon är förstås glad över det, även om hon tycker att hon ser ut som ett får:
     – Jag ser ut som Shaun the sheep!
     Fast hon säger det ändå med glädje i rösten och glitter av livsglädje i ögonen.
     Och jag är härmed tillbaka som bloggare, efter ett halvår. 2018 kommer att bli bra!
Cancer, cellgifter, strålning, dödsångest, krullhårig