Fy för namnbytare

 SÄGER NAMNET VEM DU ÄR – ELLER VILL VARA?
Enligt förslaget till ny namnlag ska det bli ännu enklare att byta namn. Dagens spärregler som hindrar flera namnbyten föreslås tas bort. Det innebär i princip att man ska kunna byta namn hur många gånger som helst.
     Själv har jag ett son-namn, liksom de flesta svenskar. Däremot har man stött på en och annan person genom åren som bytt till halvadliga namn. Mycket märkvärdigt, tycker jag. Tror de att de blir finare genom detta på något sätt – och skäms de för sin proletära bakgrund?
     Med fasa ser jag framtiden, där folk byter namn hela tiden. Skälen kan vara att anpassa sig till grannarna och orten eller arbetsplatsen. När man flyttar till Dalarna så byter man till något dalahästsliknande efternamn som Nusnässtedt för att riktigt smälta in i omgivningarna. När man hamnar på reklambyrån kan det bli Adverting, på sjukhuset blir det Doctorsén eller Peang, på måleributiken Artdeco eller Color och på kontoret Pärmén eller rätt och slätt Gem. Och vilka problem kommer det inte att bli för historiker och släktforskare? Nä, jag tycker man ska behålla sitt namn och vörda och vårda sitt ursprung från generationer av släktingar och vara stolt över detta arv.
namnlag, adlig, ursprung