Iskallt på bussen
MILJÖVÄNLIGA MEN KALLA.I går när jag rattade bussen genom Stockholm city, så frös jag något djävulskt. Jag hade blivit varnad redan på morgonen när jag hämtade ut bussen och fick information om hur jag skulle ställa in reglagen för att överhuvudtaget få någon värme. Det gick så där, milt sagt.
Totalt genomfrusen ringade jag efter några timmar driftcentralen och sa att den här bussen är som ett kylskåp och för att höra om de hade något bra tips. Driftskillen drog igenom de två tips jag lärt mig på morgonen: Max på fläkten i förarutrymmet och slå av fläktarna för passagerarna (vilket gör att de i sin tur inte får någon värme alls). Men Driftskillen lade till ett tips: Sätt defrostern på max!
Jag gjorde allt detta, och inte blev det varmare för det. Enda resultatet var att även passagerarna också började frysa. I dag är jag i gång igen och kör, men nu är jag bättre förberedd. Jag har långkalsonger, varm undertröja, skjorta och fleece-tröja. Men det är ändå kallt, även om jag nu inte blir kall in i märgen som i går.
Varför är det då så här? Jo, det visar sig att de nya hybridbussarna – som SL och Keolis skrutit så mycket om – inte klarar av att producera värme när det är kallt ute. Visst, de är miljövänliga och så och drivs av återvunnen energi från bussens bromsar vilket minskar bränsleförbrukningen och utsläppen. Och när bussen går på el minskar ljudnivån både inne och utanför fordonet. Bra på alla sätt och vis – utom när det är kallt! Och som bekant kan det vara kallt på vintrarna i Sverige. Verkar inte som om någon tänkte på det.
Påminner mig osökt om när jag bodde i Östersund och Åre invigde sin stora kabinbana 1976. Den byggdes i Schweiz och var anpassad för väderförhållanden i södra Europa. När det blev över tio minusgrader, vilket det blir regelbundet under jämtländska vintrar, så gick det inte att köra kabinbanan. Det var inget som tänkte på vädret, då heller.