Könet och hantverket
HANTVERKARE TILL FRUKOST.Gumman fräste åt mig i morse, efter att jag kommit ut från sovrummet i morgonrocken och sagt hej till henne och de två Hantverkarna som böjda höll på att sätta på sig sina skor:
– Kunde du inte vänta ett par minuter till så de slapp se dig?
Då hade de varit i lägenheten över en halvtimme och diskuterat renovering av vårt lilla toalettutrymme. Gumman hade talat om hur vi ville ha det och diskuterat de bästa lösningarna för att nå dit. De pratglada hantverkarna hade förklarat i detalj hur det skulle göras med den där ”förstår-du-det-lilla-gumman”-tonen. Jag hade hört allt genom sovrumsdörren liggande i sängen alltjämt drabbad av den j-la influensan. Tyvärr fick jag jobbsamtal på mobilen och var tvungen att hämta min bärbara dator i vardagsrummet och därför avslöjades att Mannen minsann fanns i huset. Direkt när hantverkarna fått på sig skorna så fick jag den där avrivningen av Gumman.
Förstår inte vad det spelar för roll egentligen. Jag har inget att skämmas för att Gumman sköter kontakterna med hantverkarna, men kanske Gumman tycker det känns konstigt – eller kanske också hantverkarna gör det. Hur som helst skiter jag i vilket. Jag är en modern man. Typ.