Bröllop på Fåfängan

 

 FÅFÄNG UTSIKT.
Själva vigseln var i Klara kyrka. Efterföljande festen var på högtbelägna Fåfängan, dit vi tog oss till fots. Här byggdes en skans (försvarsverk) på 1600-talet för att bevaka Stockholms inlopp från Östersjön. På 1770-talet byggde grosshandlare Fredrik Lundin ett lusthus på toppen som kallades för ”Lundins fåfänga”. I dag är det ett av Stockholms populäraste utflyktsmål med fantastisk utsikt över Gamla Stan och Djurgården.
     Gumman, jag, Döttrarna och ett festgäng travade upp hit i råkylan vid millenieskiftet för att fira och titta på fyrverkerierna över staden, framförallt de som sköts upp av Jan Stenbeck från hans lilla furstendöme på Skeppsbron. 12 miljoner kostade visst kalaset. Diana Ross var festens höjdpunkt och Stenbeck himself sågs vandrande på vattnet i ett slags hologram. Furste var ordet.
     I dag har det tidigare gamla kafét utökats till restaurang- och evenemangverksamhet. Bröllopsföljet inledde med champagne på uteterrassen och sedan följde en mycket lång matsittning med tal på tal till brudparet. Efteråt blev det till att gå ut igen och titta på just ett fyrverkeri, riggat av en av Brudgummens kompisar. Imponerande! Sedan röjdes borden bort i restaurangen och det blev dans med dj och tongångar från främst 1970-talet. Brudparet är 60 och 56, vilket förklarar musikvalet. Varför de gifte sig, och dessutom i en kyrka, efter att ha varit tillsammans i 23 år var det ingen som riktigt kunde ge något svar på. Men en trevlig fest var det. Och sent blev det. Gumman ville inte sluta dansa, så till slut var det nästan bara vi två kvar på dansgolvet. Och det känns i kroppen i dag kan jag säga, mest i ett av mina pajade knän. Men vad fasen, vill gumma vara en Dancing Queen (jodå, det var förstås en av låtarna på spellistan) måste man ju ställa upp.
Fåfängan, råkyla, fyrverkerier, Dancing Queen, pajat knä, bröllop