Att vara less

 DEN FARLIGA POPULISMEN.
Jag vill inte kalla det depression. Men jag har varit så less de senaste veckorna. Det har också gjort att jag inte orkat blogga under den här tiden. Att tycka till kändes något överstigligt.
     Jag var förstås less på Trumps idiotiska utspel, jag var även trött på alla Facebook-hyllningar av Obama (vems politik tror ni lade grunden hos missnöjet hos de vanliga amerikaner vars levnadsvillkor inte blev bättre under Obamas åtta år vid makten?), på den politiska debatten i Sverige som verkar leda till att SD blir inbjudna i finrummet, på de som envist fortsätter rösta på SD trots alla avslöjanden om partiets representanter och bruna förflutna, på Putins roll i Syrien och Ukraina, på Israels alltmer aggressiva bosättarpolitik på palestinsk mark, på den svenska Barnmorskan som vägrar delta i aborter pga religiös övertygelse, på de alltmer politiserade borgerliga dagstidningarna (hej SvD och DN!), på en idiotisk agenda som ifrågasätter att privata vårdbolag ska fråntas övervinsterna, på att våra gamla inte får den omtanke de behöver, på högerpopulisterna i Europa och världen som verkar andas morgonluft.
     Egentligen har jag bara velat dra en säck över huvudet. Eller kanske dra till lantstället på Väddö och låsa in mig. Helt i fred från dumskallarna.
     Men nu är jag tillbaka igen!
depression, pupulism, dumskallar, idiotisk agenda, missnöje, säck över huvudet